måndag 14 maj 2012

Stay on top



Just nu är jag inne i en liten utmattningssvacka. Jag försöker att undvika onödigt gnälliga blogginlägg, men jag tycker samtidigt att även en blogg skall återspegla vardagen - och då bjuder ju livet på sina toppar och dalar :-)
Just nu är det fullt fokus på kommande tentamen och examineringar, med både praktiska prov och en jättesittning med skriftliga frågor samt real life case. Läkarutbildningen är otroligt intressant, givande, roligt och brett - allt inbakat i ett mycket högt tempo, på gott och ont. Även om man känner att man valt rätt, och verkligen brinner för läkaryrket - så går det inte att komma ifrån att examinationerna och kraven som ställs på studenten, är höga. Med all rätt. Men det innebär ju också en stor stress och ganska tuffa tentaperioder så här i slutet av terminen.






Jag gissar att det är det här som gjort att jag helt tappat träningssugen. Nu var det längesen vi tränade lydnad - och när jag packade ner lydnadsgrejerna, med lite nya träningsleksaker som inte blivit "invigda" ännu, så stod en röd liten entusiastisk staffekille och vibrerade i hela kroppen av lycka. Äntligen! Äntligen! Och ja, när hunden blir extatisk av att man packar ner koner i en bag, då har det gått lite väl långt mellan träningstillfällena ;-)

Istället för vovveträning har det blivit många härliga skogspromenader, idag var vi ute i över två timmar på eftermiddagen i min älsklings Helsingborgsravin - "Sundspärlan" tror jag den kallas. Hundarna älskar det och blir härligt trötta efteråt, och matte passar på att andas frisk luft och rensa hjärnan vilket gör gott för både kropp och själ.
När man inte är riktigt på topp, så känns det orättvist att träna - hunden förtjänar 100% koncentration och fokus från dig som förare, annars blir det inga bra pass då de rätta förutsättningarna saknas.





I helgen skulle jag egentligen pluggat enbart, men jag får så dåligt samvete när Mikael sliter med huset från morgon till kväll. Så rätt som det är står jag ändå med en kofot/pensel/grästrimmer i handen...
Vovvarna har dock njutit av att vara ute från morgon till kväll i vår stora trädgård. De är underbara båda två, på sitt sätt. Baileys, den treårige valpen, som älskar att "skoja till det" och slaktar fårskinn på löpande band för att matte skall få ett avbrott i studierna, och Humla som ligger som en kardborre i sidan på mig när jag pluggar - jätteobekvämt och praktiskt, för hon håller en vaken när man sitter gäspar över böckerna :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar