söndag 30 januari 2011

Agility is the shit

Så himla kul det är att träna agility! Baileys äääääälskar det och satsar allt - och lär sig jättefort!
Idag körde vi gungan okopplad och rädslan är verkligen som bortblåst - jag måste säga "Kör!" väldigt försiktigt för han är så jäkla taggad och jag vill inte att han missar kontaktfältet. Men oron är kanske obefogad för han stannar jättefint varje gång. En gång lyckades han tjuvstarta och galopperade upp på gungan och stannade vid kontaktfältet självmant och tittade sig förvånat omkring - matte stod ju kvar vid startplatsen...
Slalomen fortsatte vi med 2+2 med högerhandling och det går framåt där också. Det är inte bara vi som har problem med slalomet och det känns faktiskt "skönt" när man är i en sån jätteduktig grupp! För det är den verkligen - alla har supertrevliga hundar och är ambitiösa och noggranna och hjälper varandra. Jag får massa feedback och tips, som jag suger åt mig som en badsvamp. Ett underbart gäng och jag är så glad att jag fått förmånen att vara med dem och träna!

En "nackdel" med Baileys är att han är så satans snabb! Funderar på hur sjutton jag skall hinna med honom när vi blir duktigare och så smått börjar tävla? Jag kanske kan ha såna där fjädrar under skorna så att jag flyger fram?

Idag hann vi bara vara med  i en timme, sen upptäckte jag att Baileys haltade på höger bakben :-( Tyckte det var konstigt för han hade inte slagit i något hinder eller gjort något annat uppseendeväckande, men haltade gjorde han. Kändes himla snopet, jag bröt naturligtvis direkt och traskade hemåt - vi har ju 10 minuters promenad till ridhuset och det känns onödigt att ta bilen dit när man får gratis uppvärmning om man går.
Väl hemma är hunden helt galet taggad "TRÄNA TRÄNA TRÄNA TRÄNA KOM IGEN MATTE KOM IGEN KOM IGEN!!!!"
Baileys hade tydligen inga planer på att switcha om från tränings-mode...och haltade gjorde han fanimig inte heller. Jag som trodde han var döende och hade minst ett avslitet korsband? Otacksamma hund...
Jag stretchade bakbenen efter anvisningarna i Hundmassage&Stretching och palperade igenom både höger och vänster bak utan att få någon reaktion eller sidoskillnad. Hmm...avvaktar till imorgon och ser hur han rör sig då. Skall nog ta och ringa Anna på Hund i Harmoni och rådfråga henne också.

Hursomhelst, eftersom hunden var eld och lågor och hade knarkarblick så körde vi ett improviserat lydnadspass med linförighet, tempoväxlingar, sidoförflyttningar - perfekt! Inte ett enda kontaktbrott, inte ett stegfel eller felplacerad bakdel. Tror ta mig tusan att det var ett av de bästa passen vi någonsin gjort! :-D
Körde första kedjan i ställandet och Baileys var helt med på noterna. Naglade fast tassarna i parketten bara jag hann säga "S"¨. Blev lite konfunderad först - tyckte att han stannade för tidigt, jag måste ju hinna säga Stå innan han stannar? funderade jag. Men så kom jag på (blixten....) att han stannar direkt när jag börjar säga ordet...klantiga sega matte tänker långsammare än sin uppmärksamma vovve.
Andra kedjan är helt färdig så något mer lyckat pass med kedja ett så så sätter jag ihop momentet sen!

Vi övade även några repetitioner med apport, har börjat lägga på kommando "Apport" innan han får gripa och det verkade som att han fattade väldigt snabbt. Han älskar apporten nu, svansen börjar gå som en propeller så fort jag tar fram den ur lådan. Numer behöver vi inte kampa med den utan det räcker med att jag låter skitentusiasisk när jag tar fram den, för att låta som att apporten är husets käraste och roligaste ägodel - en ära att ha i munnen...



Nu störtsover den fejkhalta vovven på mattan och matte är supernöjd med kvällens pass. Underbara jäkla hund! :-)

lördag 29 januari 2011

24/7

Här flyter dagarna in i varandra och jag grämer mig över att dygnet inte har 24 timmar...Idag har vi målat  i princip klart på övervåningen! Baileys har hjälpt till med sina egna "verktyg": ett märgben och en mjukisbäver (säg det inte till honom men vi var tvungna att slänga sköldpaddan förra helgen, det var nästan inget ludd kvar i den...lite sorgligt trots allt, då han haft den sen han var åtta veckor)
Han har också lyckats piska upp ett sår på sin svans mot en dörrkarm, han viftar ju med den så stenhårt när han är glad, stackaren. Så nu har vi blodspår lite varstans i huset...

Idag har vi tränat några korta paus-i-målandet-pass med apport och första kedjan av ställandet. Ikväll körde vi lite linförighet och det är jag supernöjd med, han har så jäkla fin bakdelskontroll! Idag gick det skitbra att belöna bakåt i ställandet:-) Jag köpte några roliga belöningsleksaker på MyDog, blandannat en pipande AirKong-boll som kostade över 100 spänn...den höll i tre repetitioner. Det är dyrt att leksaksbelöna en staff, suck.



Ikväll när vi ramlade ner från övervåningen, trötta så in i bänken men ändå sugna på träning, så snörade vi på oss löparskorna och drog ut på en härlig runda tillsammans med Baileys. Underbart att kunna passera hundar på en halvmeters avstånd på trånga stigar, och ha en okopplad hund som lugnt håller sig tätt till ens sida trots att den mötande hunden gör provocerande utfall i kopplet.
Det var längesen jag och Mikael tränade ihop och Baileys tyckte det var jätteroligt att ha med sig både matte och husse för en gång skull :-)
Längtar till våren när snön smälter bort så att man kan ta milslånga lugna joggingturer i kvällssolen...mmmmm!

onsdag 26 januari 2011

Känslig matte

Okej, lets face it....Jag tål att man säger i princip vad som helst till mig - om mig. Men jag tål i princip ingenting när någon uttalar sig negativt om min hund (när uttalandet inte har någon som helst verklighetsförankring).

I höstas började jag tävlingslydnad för Lottis på Vift. Vi fick hoppa till en duktigare grupp efter ett par gånger, och där stötte jag för första gången på "motstånd" som avspeglade sig i attityden gentemot min hund. Jag har gått mängder med kurser sedan Baileys varit valp och jag har aldrig tidigare varit med om att någon tyckt att han varit obehaglig, otrevlig eller på annat sätt störande. Däremot har han nästan alltid varit kursens stjärna...
Men i den här nya gruppen ville ingen göra övningar tillsammans med mig (!), man var hysterisk över att han inte var kopplad och jag fick hela tiden tillsägelser om att han inte fick titta på de andra hundarna. Till synes helt omotiverat. Har aldrig varit med om något liknande, varken förr eller senare. Ingen hälsade när jag kom eller gick (!). Och japp, det här handlar om vuxna människor. Efter några gånger fick jag nog och kom tillsammans med instruktören överens om att jag börja i en annan grupp.

I måndags var det kursstart igen och jag hade sett fram emot det jättemycket. Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig eftersom det kändes som att jag blev skjuten redan i entren...."Håll i din hund, vi har en löptik här!" vrålades det argt. Trots att jag stod vid sidan om entren och inte alls var ivägen. Nu råkar jag dessutom ha en trevlig, socialiserad och lydig hund som inte har något som helst problem med löptikar. Men det kan man ju inte veta - det är ju mycket bättre att döma en innan och måla fan på väggen, eller hur?
Och eftersom Baileys är en staff - då är han per automatik hanhundsilsk, galen och opålitlig, eller hur?


AAAAAaaaahhhh en lös galen mördarkamphund! Okopplad! Ta skydd!

Nu hoppas jag att det var sista gången den här människan tilltalade mig, kommer den här mobbningen att fortsätta kommer jag få sluta gå kurser där eftersom jag blir ledsen och för över detta på Baileys, som blir låg i träningen. Det är helt enkelt inte värt det. Och det är absolut inte hans fel att det finns så många urbota korkade klimakteriekärringar inom hundvärlden.

tisdag 25 januari 2011

Byggare Baileys

I helgen som gick har vi kört världens målningsrace på övervåningen och som vanligt vill Baileys hjälpa till överallt. Hans huvuduppgift den här helgen var att sno maskeringstejpen och bära iväg den, samt att springa in i ostadiga stegar när man stod och målade 4 meter upp....

Söt som socker är han iallafall, eller hur? Någon som vill hyra han till någon hushållsnäratjänst? ;-)


söndag 23 januari 2011

Årets första agilityträning!

Oj vad roligt! I eftermiddag hade vi första ridhusträningen, kallt men kul!
De flesta var nya ansikten för mig men stämningen var jättetrevlig, alla hade fina sociala hundar och Baileys var supertaggad och fokuserad - underbart att träna med de förutsättningarna! :-)
Här kommer min analys av passet:

Impulskontroll
Blev djupt imponerad i början av passet då Baileys hade "stanna"-kommando och jag gick till andra änden av ridhuset för att hämta min väska. Då rusar en västgötaspets fram till Baileys och vill leka - den hade rymt från sin matte under en övning och två gånger sprang den fram och gjorde lekinviter bara några centimeter ifrån Baileys och jag tänkte - nu är det kört, nu blir det väl ett lekrace flera varv runt ridhuset. Men nej - Baileys stod kvar som en staty på kommenderingsplatsen, vilken jäkla störning och vilken jäkla duktig hund han är som klarade av den!

Slalomen fortsatte vi öva på så som jag började innan utomhussäsongen tog slut - idag var det helt klart mer rätt än fel, men emellanåt blir det för svårt med högerhandling och han tappar fokus. Därför vill jag skynda långsamt innan jag sätter ihop momentet igen. Vänsterhandling är ju inget problem i slalomen. Längtar tills jag kan öva slalom själv i trädgården korta men täta pass för att verkligen "sätta" beteendet, kan inte snön smälta bort nu?

Gungan flög han av två gånger under ett pass i höstas och sen dess blev han lite försiktig, och har blandannat hoppat av gungan på mitten istället för att springa rakt fram... Därför tog jag koppel på honom nu och var noga med att belöna vid kontaktfältet. Men osäkerheten var som bortblåst - han dundrade upp för gungan i hög fart och stannade av sig själv på kontaktfältet samtliga repetitioner vi gjorde. Några fler lyckade repetitioner så vågar jag nog släppa honom på gungan igen :-)

Farten är fantastisk - han är oerhört explosiv i starterna och har hög intensitet hela tiden. Dock gör farten att han hoppar både stort och långt över hindrena - lite oekonomiskt, men med mer rutin kommer tekniken också tänker jag...Idag stod han för passets skratt när han i en startövning var så laddad att han i princip hoppade av direkt från startplatsen och landade rakt i första hindret som var flera meter framför(!). Lite snopen och väldigt sandig blev han, och jag såg sen när jag spolade benen i badkaret att han fått ett litet skrubbsår på hasen. Jaja, learning by doing...

Handlingen måste jag bli bättre på. Jag har ju två agilityböcker av Marie Hansson, skall ha dem som kvällslektyr nu framöver så att jag sätter mig bättre in i principerna kring handling. Nu är han lika bra i höger som vänsterhandling (utom i slalom) och han hoppar precis dit jag visar - dvs när jag visar fel blir det fel. Väldigt frustrerande. Och lärorikt. Hoppas jag lär mig massor om handling och får bättre kroppskontroll på vårens kurs för Elin Lilja på Vift! Är det förresten normalt att ha så sjukt jävla dålig finmotorik och koordinationsförmåga som jag har? Jag har verkligen valt rätt gren....suck! :-)
Har ni BRA agilityböcker att rekommendera mig så gör jättegärna det!

Löptik
Idag hade vi en löptik med på passet och det var som vanligt inga problem för Baileys - han är så jäkla fokuserad på träningen och koncentrerad på sitt arbete att en löptik inte är intressant för honom. Inga problem att träna utan koppel och på avstånd. Utom i pauserna, då gnäller han en del för att han inte får gå fram och uppvakta....Inte lätt att vara tonårskåt, jag minns det som igår ;-)

Summa summarum så kändes passet kanon för vår del. Även om de andra deltagarna är lite duktigare än vi (alla tävlar). Man blir så himla glad när man har en så härlig och positiv hund att träna - han är verkligen en fullträff på alla sätt och vis min prins!

torsdag 20 januari 2011

Vårkänslor!


Idag tog jag och Baileys en underbar 3 timmars promenad runt Öresjön. Vårsolen värmde lite (men inte tillräckligt, höll på att förfrysa händerna i mina tunna skinnhandskar) och jag hörde flera vårfåglar! Underbart!
Snön har smält bort mycket, men det är fortfarande is och packad snö i skuggiga partier.



Baileys skippade vintertäcket och tog värmejackan från Hurtta - han fick också springa utan men då frös han så han skakade efter ett tag så han fick vara påklädd resten av turen.



Tog med mig min nya kamera för första gången för att fota lite under promenaden - inser redan att jag behöver köpa fler objektiv. Canonobjektivet 18-55 mm som följde med är lite väl tamt.

Runny nose...

Baileys hittade sitt favoritdjur i ett träd: en ekorre! Vilken lycka!




Lite svårt med ISO-inställningarna fortfarande...men jag lär mig! Det röda i overallen ställer till det:



Men motivet är det iallafall inget fel på! ;-)









Sovmorgon







Först snooza i en timma, sen äta frukost - och fortsätta morna sig i soffan.... ;-)

onsdag 19 januari 2011

Hit and run

Jag och Baileys tog en härlig uppfriskande löprunda nu ikväll. Visst var det mörkt och blött men med ordentliga reflexer och gott humör går det!
Normalt springer jag inte på asfalt - och tycker inte att man skall löpträna hund på asfalt. Jag och Baileys springer alltid i kuperad terräng i skogen under vår-sommar-höst, men nu under vintern är det fysiskt omöjligt att ta sig ut till våra löparspår då det ligger konstsnö på dem :-(
Så jag har trotsat mina principer och kört några lättare pass på asfalt. Baileys älskar att sträcka ut och travar som en liten dåre!

Idag var det inte så kallt ute, så han fick ha sin reflexjoggingväst från Hurttas nya kollektion. Den är i smidig strech som inte skaver någonstans, med fleecefodrad insida som värmer och med reflexer på sidorna. Perfekt. Enda nackdelen är att den inte täcker korset - något som jag tycker löpartäcken skall göra när man löptränar i kallt väder. Täcket måste vara smidigt och lätt så att det inte hindrar hundens rörelsemönster - och andas! Att löpträna och gå promenad är INTE samma sak.




Back on track har t.ex. ett lätt nättäcke som man kan använda. Jag har bara det vinterfodrade täcket än så länge, men när ekonomin tillåter kommer jag "investera" :-)
Tycker faktiskt att det är konstigt att hundfolk inte är mer noga med hur man utrustar hunden för träning. Inom hästvärlden är det nästintill obligatoriskt med ländtäcke under uppvärmning i ett kallt ridhus för att undvika sträckningsskador. Watch and learn!

tisdag 18 januari 2011

Is och lera

Blä. Är tillbaka efter en 1,5 timmes promenad med Baileys med livets som insats - hela Örby består nämligen av blankis...
Eftersom ridhusträningen startar på söndag ville jag repetera lite slalomingångar och tänkte att eftersom det varit töväder i en vecka så måste väl den mesta snön vara bortsmält vid det här laget. I vår trädgård syns gräsmattan på flera ställen.
Men när jag kom fram till agilitybanan som ligger ett par km härifrån hade ingenting smält undan - hela planen var blankis med blötsnö överst. Vad besviken jag blev, jag som packat med skål och godis och allt...



Så vi fick ta en vanlig promenad istället i blötsnön och leran - Baileys var superskitig när vi kom hem. Hatar den här mellan-årstiden :-(

måndag 17 januari 2011

"Stå-sss"

Jag bestämde ju mig för att byta kommando för ställande under gång, efter att ha gått tävlingslydnadskursen för Lottis i höstas. Det funkade jättebra med Stanna, men eftersom jag använder Stanna även under promenad och inte vill ha samma kommando bytte jag till Stå istället.

Dessutom är Stå snabbare att säga, medan Sta-nna har två betoningar och är ett långsammare kommando. Men bytet har inte gått helt friktionsfritt...jag använder ju Stå även vid utställning, och Baileys har inte riktigt varit med på noterna.  Jag gjorde om hela beteendet från scratch men han har inte förstått att han skall stå kvar utan tagit ett trevande steg fram. Att backa i träningen och börja om med att han erbjuder Stå självmant, enligt Lydnadsträning i teori och praktik, har inte funkat. Antingen har jag gjort fel eller så passar inte upplägget Baileys. Han gör nämligen rätt i alla steg ända tills jag sätter ihop det med fotgåendet...hmm.

Jag vill inte lägga till något dubbelkommando som handtecken eller liknande - men ikväll tränade jag andra halvan av kedjan och la till ett S direkt efter Stå: "Stå-s". Då fattade han direkt och satte tassarna i backen! Målet är att fasa ut -s efter ett tag. Hoppas att det funkar!



Tävlingslydnadskursen för Lottis börjar igen nästa måndag så då är äntligen ensamträningen över för denna säsong! Hoppas jag inte lärt in en massa tokigheter och backat i utvecklingen nu när ingen observerat träningen på ett par månader... ;-)
Nu kommer jag dessvärre att få åka ända till Fristad för att gå med i gruppen, men det är helt klart värt det! Synd att det inte finns någon lydnadsgrupp här i närheten, jag saknar verkligen att ha någon att träna lydnad med :-(

Härlig promenad!

Är nyss hemkommen från en trevlig hundpromenad tillsammans med min gamla gymnasiekompis Hanna och hennes parson Arwid. Arwid är 8 månader och har inte träffat mycket hundar tidigare så Hanna frågade om vi kunde gå en "socialiseringsrunda" med Baileys eftersom han är van vid så många olika hundar.

Det är härligt att se vilket fint språk Baileys har, och hur mycket han har mognat från valp- och unghundstiden. Jag kan inte nog tacka dagiset för detta! Att växa upp på ett BRA kompetent dagis med stabila och bra hundar - en valp kan inte få en bättre uppväxt. Det är så härligt att alltid kunna ha sin hund utan koppel och möta hundar som gör utfall på nära håll under promenaden  - och veta att ens egen hund inte svarar upp eller tar åt sig. Mot såna hundar ser Baileys ut att säga "Nej men vad är du för en konstig en? Bete dig som folk!"

Promenaden gick hur fint som helst, Arwid var glad och ivrig och lite gåpåig som unghundar gärna är men Baileys visade med lugnt och tydligt kroppspråk vart skåpet skulle stå. Vi släppte dem så att de fick leka efter ett tag och båda tog ut sig när de galopperade i den tunga blötsnön - terrier leker väldigt lika tillsammans! :-)
Nästa promenad skall vi träna Asta, Arwids mamma som har en del problembeteenden mot andra hundar. Jag har hittills inte träffat på någon hund som inte går ihop med Baileys, det skall bli intressant att se hur han tar sig an henne.


Jättemysig promenad även fast det var slaskigt och blött ute. Man glömmer det tråkiga vädret när man har trevligt sällskap! Det blev dusch och bad för både mig och Baileys när vi kom hem, och nu stensover han på sitt älskade fårskinn :-)

söndag 16 januari 2011

Short cut

Vi har målat övervåningen hela helgen och regnet har öst ner så Baileys har inte fått göra något "roligt" alls. Fast han är glad ändå - det finns ju oxstrupe att tugga på och färgburkar att doppa ner sina leksaker i...fast en sak kompromissar han inte med: gosestunderna. De är heliga för Baileys, och när han kommer och kör i  nosen under armen på en får man släppa allt man har för händer och pausa ett par minuter tills han gosat klart :-)



Ikväll har vi kört några snabba roliga set med apportering och ena kedjan av ställandet. Kommer strunta i den där "kasta leksak över huvudet på hunden"-metoden, har testat den nu och jag får inte fram det jag vill. Han stannar fan så mycket snabbare om belöningen är framför honom...inte helt enligt textboken, men alla är vi olika ;-)
Han är jättefin, intensiv och taggad under våra pass. Jag håller dem korta och kör bara några repetitioner, går sedan och gör något annat en stund - och kör ett set igen. Han har sån himla fin attityd och är så glad - även om man inte själv är på topphumör så blir man glad när man tränar med honom! :-D
Apporteringen går jättefint, svansen går som en liten propeller och nu måste jag lägga på kommando. Ska man ha "apport" eller något annat? Jag tänker att det är naturligt att ha "apport" som kommando i de högre klasserna när hunden springer ut och hämtar. Men man kanske skall ha samma även för momentet i ettan?

Vi får sova på saken helt enkelt!


Smällkaramell!

När jag var på MyDogs tillbehörsmässa sprang jag på en fantastisk monter där två tjejer som vanligtvis klär om gamla möbler i nya exklusiva tyger även börjat göra matchande hundbäddar. Kanske inte i en prisklass som passar en bitgalen massförstörelsevapenstaffevalp, men väl den vuxna och ansvarstagande staffen! :-)




Adressen är http://www.smallkaramell.com/ och man kan även designa sin egen hundbädd efter en massa fina möbeltyger som de har i sin webshop. Blev helt förälskad - älskar verkligen färgglada grejer!




fredag 14 januari 2011

Partner in crime

Nu är tentan äntligen avklarad - puh! Det hela avslutades med ett migränanfall med rigorösa mått, mådde så illa att jag inte kunde röra nacken och fick stanna bilen två gånger på vägen hem för att kräkas.
Har fortfarande väldigt ont, och Baileys ligger virad som en liten boa runt mig ovanpå fårskinnet i sängen. Han är så otroligt inkännande, man kan inte dölja något för honom - han läser av dig direkt.

Folk undrar hela tiden hur jag och Mikael orkar leva som vi gör. Jag pendlar till Malmö 8 timmar per dag, Mikael jobbar heltid på en tuff chefsposition, vi är träningsfreak och totalrenoverar dessutom ett gammalt hus utan hjälp. Och båda är perfektionister med superhöga krav på sig själv.
Hmm...Ja, det blir inte mycket tid över för slöande iallafall. Och så har vi ju hund. Är inte det himla jobbigt? Han måste ju rastas och aktiveras, och du som går så många kurser och håller på och tränar, dyrt är det ju också, du som pluggar och lever på CSN....

Faktum är att ingen av oss hade orkat leva så här om vi inte haft Baileys. Han är anledningen till att jag orkar, till att jag mår bra, inte känner mig stressad utan istället är glad, känner mig privilegierad som kommit in på min drömutbildning och trivs som fan med livet. Även om det kanske inte är något jättenormalt liv så älskar jag det ;-)
Stressar jag kommer Baileys och tvångssitter i mitt knä tills jag tar mig tid och gosar med honom - och vet ni vad? Det hjälper! Hundgos gör en lugn i själen. Är jag på dåligt humör kan han komma med sin leksaksbäver i munnen och ge den till mig "Här matte, får du en present av mig". Kan man bli annat än glad då?
Och när jag är ledsen går han med mig tryggt vid min sida och tröstar mig med sin laxoljedoftande pussar. Eller som nu, när jag är lite yr och illamående - då ligger han virad runt mig som en skyddande kapsel "Så ja, det blir bra. Jag är här hos dig."

Att skaffa hund var det bästa vi kunde göra. Annars hade jag antagligen tränat ihjäl mig. Helt plötsligt fick man någon annan att ta hänsyn till, som skulle ha högsta prioritet i ens liv, hade egna behov och krav på kärlek och omvårdnad. En nyttig omställning för två egos. Jag trodde det skulle vara ungefär som att ha en ökenråtta. I was wrong...



Vad jag vill ha ha fram är att det inte finns någonting som att ta ett djupt andetag i ett snusigt staffeöra inte hjälper mot. Staffeöron är den bästa lukten jag kan tänka mig. The scent that makes all your problems go away! Prova själv :-D

tisdag 11 januari 2011

Hundmassage

Tyvärr blir det dåligt uppdaterat på bloggen denna vecka eftersom jag är inne i tentaslutspurten och råpluggar inför fredag, då vi tenterar hela termin 4.
Baileys går på dagis hela denna vecka så att matte får plugga ifred... :-)



Har anmält oss till en massage&stretching 2 dagarskurs för Anna Vennberg på Hund i Harmoni i Kungsbacka i mars.Ska bli jätteintressant, jag har boken Hundmassage&Stretching som jag lusläst men det är en helt annan sak att få praktisk handledning.
Baileys har gått på massage och stretch hos Anna i höst och älskade det - en riktig livsnjutare!



Linförigheten är jättefin nu igen, och hoppas att jag kan få många nyttiga tips på intensivkursen i linförighet som Ditte skall ha i februari. Är jättetaggad inför denna! Nästa vecka drar även ridhusträningen i agility igång, det ska bli jätteroligt efter det ofrivilliga uppehållet pga all snö som tvunget skulle komma så tidigt. Känner på mig att det kommer bli en kanonbra träningsvår! :-)

fredag 7 januari 2011

Kvällsmys

Måste bara lägga upp den här bilden jag tog nyss...
Sitter och pluggar och gick förbi sängen på väg in till köket - och upptäcker att Baileys "bäddat" upp min sänghalva. Själv ligger han så fint på Mikaels sida och ser oskyldig ut. Underbara mysvovve. Kan man annat än älska honom?
(Jag fattar hinten och ska gå och lägga mig nu :-)

MyDog 2011

Nu är MyDog 2011 avklarat!

Första dagen var det en italiensk domare som aldrig tidigare dömt staffar, som inte visste hur höga de skulle vara och som var allmänt förvirrad och en massa missar och incidenter gav ett slarvigt, oengagerat intryck. Väldigt tråkigt på en sån stor tillställning som MyDog, som dessutom tar rejält i anmälningsavgift.
Baileys fick en slät etta (hans andra) och såg ut som en slokande tulpan i ringen. Tyvärr är det nog bara att inse att han inte funkar med andra handlers. Nu var det jätteduktiga Johan från BritishSteel som handlade, och han är fenomenal på att ställa upp Baileys men han bjuder inte riktigt till utan tar ner skylten och stänger liksom av.



Kritiken var mest blahablaha...domaren skrev i princip samma sak på allas kritiker, oavsett placering.
"Right size. Good type in general appearance. Good head proportion. Enough stop. Little big ears. Enough dry lips. Good cheek. Right body proportion. Enough straight topline. Right carriage of tail. Enough rounded chest. Good feet. Good fluently movement. Right coat and colour."




Idag var det en rysk kvinnlig domare som var mycket noggrann och bedömningarna drog ut rejält på tiden. Stämningen vid ringside var mycket bättre och arrangemanget var betydligt mer välordnat än gårdagen.
Någonting som jag tycker är vidrigt och oacceptabelt är hur man kan låta sina hanhundar skvätta INOMHUS? Det var ett skyltställ uppställt som det var fullt av kisskvättar kring. Fullständigt obegripligt! Hur kan man låta sin hane göra så? Och inte ens städa efter sig?! Morr...

Idag ställde jag själv och försökte anstränga mig att vara glad och positiv i ringen. Det fungerade! Domaren älskade honom, det regnade excellent över honom och jag fick beröm för hur jag presenterade honom. Roligt :-)
Han vann öppenklassen med CK i tuff konkurrens och slutade som fjärde bästa hane med skitsnygga hundar framför sig. Så jag är jätteglad - kul med en placering på en så stor utställning och med sådan hård konkurrens.

"Very typical red male. Excellent type, size and condition! Very strong bone. Lovely head, excellent ears and topline. Excellent angulation both ends. Free movement. Nice presentation."



Efter det fina resultatet fick jag 500 spänn av Mikael att gå och shoppa för (ja, han skall festa med massa tjejer i Jönköping ikväll, så det måste han muta sig ur ;-)) Handlade Baileys favoritgodis: oxstrupar samt märgben och massa olika leksaker jag kan använda i träningen. Yeeeyy!
Det jag är mest nöjd med och stolt över är hur fantastiskt temperament Baileys har - lugn och cool även i stressiga miljöer, inga problem med att slappna av. Älskar alla hundar han träffar och vill gärna leka. Tänk om man kunde ha hans inställning att "alla älskar mig"... Absolut inga aggro eller macho-tendenser, han är helt oberörd när andra bredvid honom står och gruffar "Hey lillkillen, jag påverkas inte av det där så lägg ner och be nice istället"
Underbar attityd som fler hanar i rasen borde ha.

onsdag 5 januari 2011

Nybadad!

Har badat Baileys och kammat av massa gammal fällpäls (ska dom fälla nu, verkligen?) Använde Espree Rainforest-produkter denna gång och de luktar verkligen gudomligt. Efteråt fönade jag pälsen torr, Baileys älskar hårfönen och vill aldrig gå därifrån. "Synd" att han inte är en långhårsras med papiljotter och tofsar, det hade han älskat....
Nu är han nybadad, kloklippt, kvällsmatad och tandborstad!


Hoppas det går bra på MyDog imorgon, att vi får en fin kritik och hittar massa roliga och onödiga prylar på tillbehörsmässan ;-)

tisdag 4 januari 2011

Baileys nya dagis!

Idag var jag och tittade på Villgotts Hunds nya lokaler i Kinna. Lånade den gamla träningslokalen för ett pass med Baileys först. Det är verkligen guld värt att få ha den förmånen att låna deras träningslokal nu såhär vintertid när det blir kallt eller mörkt, eller både och. Stort tack till underbara dagisfröken och instruktör Ninni!

Passet gick sådär. Jag trodde att ställandet skulle "sitta" nu, men hmm...han lade till en grej idag, det klassiska "Jag sackar efter tills du säger Stå". Har inte sett tendensen innan men kanske har jag varit ouppmärksam - det ÄR ju faktiskt en stor nackdel med att träna ensam.
Vi struntade i momentet och koncentrerade oss på linförigheten istället - japp, han sackar efter. Fan också. Känner mig lite snopen. Linförigheten var nämligen hur bra som helst förut med perfekt bakdelskontroll.
Men det är bara att fundera lite och sedan ta nya tag! Kanske skall jag bara förbättra linförigheten och vänta med att kedja ihop ställande och läggande-momenten tills lydnadsgruppen börjar igen? Allt går ju så mycket fortare framåt när man väl har en instruktör som observerar en och kan ge feedback...

En positiv grej är att apporteringen fungerar hur bra som helst! Så där har det verkligen lossnat :-)

De nya lokalerna är i ett gammalt sekelskifteshus med många bevarade orginaldetaljer som smal pärlspont, ljuvligt spröjsade fönster och tidstypiska lister. Trägolven är underbara men är ju tyvärr inkompatibla med kurs- och dagisverksamhet. Huset ligger underbart alldeles intill en å, i lugn lantlig miljö. Jag älskar verkligen gamla hus och ser fram emot att kunna träna där snart.



Kan varmt rekommendera Baileys dagis och övrig kursverksamhet på Villgotts! Han har gått där sedan han var en 4 månaders liten parvel (han stod i dagiskö redan innan han var född...) och fått en fenomenal uppfostran och skolgång av äldre duktiga hanar och tikar. Är det någonting som staffar behöver är det möjligheten att utveckla ett bra hundspråk och kunna umgås med alla typer av hundar. Hos Ninni tryckte jag även mina första trevande klick och har gått mängder med kurser där. Perfekt att kunna träna inomhus och få god fika när man går kurs ;-)
Ninni och Pelle har även ett jättemysigt pensionat hemma hos sig där Baileys alltid får vara när vi åker skidor eller är på solsemester.
Är jätteglad över att ha ett sådant fantastiskt dagis här i närheten - annars vet jag aldrig hur vi hade löst det med Mikaels jobb och min egen ofrivilliga pendling ner till Malmö...

måndag 3 januari 2011

Crazy in love

Nu är det annat ljud i skällan må jag säga...så fort jag tar fram apporten blir Baileys lika tänd som en 15 årig moppegrabb som får ta på ett par tuttar första gången ;-)

Har kört 3 korta intensiva set idag och nu bjuder han självmant in till utgångsställning och kan greppa apporten. Yes!
Innan har han varit obekväm med att sitta vid min sida, utan jag började träna sittande och sedan stående. Sen har jag försökt att kommendera honom i utgångsställning men det har inte riktigt funkat. Men nu kedjade han själv momentet bara jag dröjde en aning med att ge honom apporten. "Få se här nu...hon räcker inte fram den där roliga träbiten, vad ska jag hitta på då?"
Han är väldigt träningshet och man får akta fingrarna när man belönar detta moment...Normalt måste han vara varsam och får inte belöningen ur min hand om han nafsar eller är oaktsam - men eftersom jag slitit med att få upp glädjen och entusiasmen över apporten vill jag inte sänka honom i detta läge när han visar sådan glädje, positivitet och energi.

Han har även fått apportera andra föremål, och det har inte varit några problem alls: en gaffel, en cylinderformad 5 cm bred träkloss osv. Detta har han fattat rakt av, nästa steg blir att köpa en metallapport, även om den inte dyker upp tävlingsmässigt förrän på högre nivå.

Började dagen med en underbar men svinkall 2 timmars promenad i solskenet. Imorgon skall jag låna Villgotts träningslokal om allt klaffar, och då testa ställandet under gång med nya kommandot och se om detta sjunkit in. sen blir det även lite utställningsträning - vi skall ju till MyDog både torsdag och fredag denna vecka! :-)

Kritik Stora Stockholm 2010

Idag kom Baileys kritik från Stora Stockholm, översatt från franska:

 "Vacker ensemble! Länden kunde vara lite kortare. Utmärkt benstomme, perfekt bakställ. Bra volym på bröstkorgen och bra välvning. Bra revben. Utmärkta ben. Bra huvud, stor skalle. Utmärkta öron. Bra stop och nosrygg. Ögonen något öppna. Kraftigt bett, vacker hals. Rör sig bra!"

Jag tycker det är roligt att han nästan alltid får omdömet bra öron, när öronen i mitt tycke är utseendemässigt det sämsta på hela hunden. Eller ja, de är ju helt jämna och perfekta rosenöron - men det hade ju inte skadat om öronsnibbarna var typ 4 cm kortare? Fast oroa er inte, jag kommer inte ta fram saxen, det finns nämligen inget mysigare än att gosa med hans öron. Sååå mjuka och snufsiga och luktar gudomligt! :-D



Foto: Ola Bergh

söndag 2 januari 2011

Sköldpaddemassaker omgång 567

Jag fattar inte hur många liv den där mjukissköldpaddan förbrukat egentligen? Baileys har haft den sen han var 8 veckor och älskar att bära runt på den. Men emellanåt blir de osams och sköldpaddan måste dö väldigt brutalt och noggrant.
Jag samlar ihop allt luddet och trycker in det i någon av alla miljontals hål som finns i stackars gosedjuret, och vips så är den "hel" igen. Neverending story....


Mål för 2011

Jag är ingen tävlingsmänniska. Saknar helt och hållet tävlingsinstinkt (kanske lite i Yatzy). Lite paradoxalt eftersom jag alltid tävlingssatsat i nästan allt jag tagit mig för...styrketräning, löpning, dressyr, hoppning, fälttävlan, kaninhoppning, ökenråtteutställning...Men för mig är det inte själva tävlingen som är grejen, utan vägen dit. Jag har helt enkelt svårt att träna målmedvetet utan mål ;-)

Dessa mål har jag satt upp för mig och Baileys under 2011:

Tävlingslydnad: LP1 samt start i klass 2 (jag tror inte att LP2 är orealistiskt, men som vanligt handlar allt om hur mycket tid man kommer få över efter allt pluggande, egenträning, husrenovering blablabla ). I februari kommer vi gå en intensivkurs för Ditte Andersson i linförighet. Sen fortsätter jag i tävlingslydnadsgruppen för Lottis Andersson, en instruktör jag verkligen gillar. Kommer även börja i en av Lottis tävlingsträningsgrupper för att få in mer tävlingsstuk i träningen.

Viltspår: Godkänt anlagsprov. Har anmält mig till ett par kurser men det är jättesvårt att få plats, så håll tummarna! Viltspår är verkligen något som Baileys älskar men jag är inte tillräckligt duktig och skamset nog måste jag erkänna att jag inte tycker det är lika roligt som han...blåbärsris, regn, svettiga gummistövlar, barr i håret och den obligatoriska snorsträngen i näsan.

Agility: Tävlingsstart efter sommaren. I höst har jag förutom fortsättningskursen på Vift även tränat tillsammans med ett skittrevligt gäng från Marks Agilityklubb. Jag har även tränat en del själv eftersom man som medlem i klubben har fri tillgång till banan och alla hinder, närsomhelst - det är verkligen guld värt! I vår skall vi äntligen gå en kurs för duktiga Elin Lilja som har kennel Minstaff - något som jag verkligen ser fram emot! Det ska bli kul att se vad Elin tycker om Baileys, eftersom hon har stor erfarenhet av att träna rasen.

Utställning: Jag skall köpa en campingstol att sitta i...Det är huvudmålet.

God fortsättning!